Försvarspolitik, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik

Liberalernas säkerhetspolitiska visioner 2018

Nu är det dags för Liberalernas svar i min undersökning om partiernas säkerhetspolitiska visioner inför Riksdagsvalet 2018. Svaret är signerat av Viktor Tunon, som representerar partiet. Svaren inkom 3/9 2018 kl. 15:30, och är helt opåverkade.Bildresultat för liberalerna

Säkerhet

  1. Hur ser ert parti på säkerhetsbegreppet? För vem/vad är säkerheten (dvs statlig kontra mänsklig säkerhet)?

Vi anser att det finns många viktiga och inflytelserika aktörer på den internationella scenen, till exempel stater, företag, individer och organisationer. Vi menar att man inte kan isolera staten som avgörande aktörer då dessa stater utgörs av individer som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag driver, precis som stater, en enskild, internationell agenda som kan påverka den politiska utvecklingen. Därmed finns det flera intressen som styr den internationella politiken och det finns betydligt fler möjligheter för transnationella samarbeten än om man enbart hade fokuserat på stater som aktörer.

Liberalismens grundidé är att individer vill samarbeta ifall de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Och eftersom alla stater består av individer så borde alla stater förr eller senare sträva efter att samarbeta. Detta är en av anledningarna till varför demokrati anses vara så viktigt för världsfreden; för om alla får vara med och bestämma om hur sitt land ska styras så brukar det leda till att landet öppnar upp sig för omvärlden. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten.

 

  1. Vilka är i era ögon de stora säkerhetsutmaningarna för Sverige såväl i närtid som mer långsiktigt?

Vi lever i en säkerhetspolitiskt orolig tid. Den ryska militära aktiviteten i Östersjön ökar och det ryska tonläget mot Sverige och våra grannländer blir allt högre. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att rusta upp sin krigsmakt. I kombination med undermineringen av demokratiska strukturer, de drastiskt försämrade möjligheterna för medier att verka fritt, och repressionen mot det civila samhället innebär detta en klar riskfaktor. Vårt land, liksom våra nordiska grannländer, har utsatts för upprepade ryska kränkningar i luften och till sjöss. Av Säpo beskrivs Ryssland som det största underrättelsehotet mot Sverige och spionaget har ökat i samband med Ukrainakrisen. Denna utveckling kräver att Sverige rustar upp ett försvar som nedmonterats under allt för lång tid. Liberalerna driver på för ett nytt försvarsbeslut med ökad ekonomisk nivå, som möjliggör återupprättande av ett fungerande civil- och totalförsvar. På några års sikt ska försvarsanslaget uppgå till minst två procent av BNP. För Liberalerna är det givet att försvarsförmågan måste öka för att möta en ny och mer bister verklighet. Försvaret av Sverige måste vara Försvarsmaktens huvuduppgift och den militära närvaron på Gotland måste därför öka. Vi tycker också att Sverige snarast ska ansöka om medlemskap i Nato.

Vi ser med oro på den utveckling som sker i världen där allt fler extremistpartier når framgång i allmänna val. Vi ser att det behövs mer samarbete för att hantera klimathotet och vi ser att det behövs mer samarbete i försvarsfrågor mellan västerländska demokratier. Världen går i fel riktning och det behövs en liberal röst för att återigen försvara den liberala demokratin.

  • Utrikespolitik
  1. Vilken roll anser ni att Sverige ska spela i världen under de kommande åren?

Vår utrikespolitik handlar om hur vi kan agera föra att göra världen bättre. Vi vill stärka världens demokratier och öka engagemanget för de mänskliga rättigheterna. Globalisering, frihandel och internationellt samarbete skapar fantastiska möjligheter för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi accepterar aldrig att människor lever i ofrihet, förtryck, diskriminering och lidande. Därför tycker vi att demokratisering och mänskliga rättigheter ska vara det övergripande målet i svensk utrikespolitik och i det svenska biståndet.

Sverige ska vara en särskilt stark röst i frågor som är politiskt känsliga i andra biståndsgivarländer, till exempel jämställdhet, kvinnors rätt till sin egen kropp, sin sexualitet, och rätten till fri, säker och laglig abort, samt HBTQ- personers rättigheter.

Sverige ska inte exportera vapen till diktaturer. Vi vill ha ett demokratikrav i svensk vapenexport. Ett sådant krav skulle innebära att export vägs mot tydliga krav på demokratisk utveckling.

  1. Hur vill ni utveckla Sveriges utrikesrelationer under de kommande åren? Vilka länder ser ni som viktigast för Sverige att bibehålla/utveckla goda relationer med, och varför?

Vi vill ha ett utvecklat samarbete med Natoländerna, EU-länderna och övriga demokratier i världen som står upp för mänskliga rättigheter.

  1. Hur ser ni på svenskt samarbete med NATO? Bör detta utvecklas eller avvecklas? Bör Sverige söka medlemskap i NATO? Varför/varför inte?

I händelse av konflikt skulle vi behöva välja sida. Det har vi redan gjort genom täta samarbeten med Nato och EU-medlemskap. Ryssland vet redan vilken sida vi står på. Nu står vi i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland utan garantier men med våra avsikter avslöjande. Men Sverige ska heller inte vara neutralt ur ett etiskt perspektiv. I en konflikt mellan baltisk demokrati och rysk diktatur får Sverige aldrig någonsin tvivla.

Det är så klart att Ryssland inte vill att Sverige ska gå med i Nato. Med Sverige som medlemsland skulle det bli mycket lättare för Nato att försvara baltstaterna vid ett angrepp. De skäl som Putin angav för Ukraina kan han även ange för de baltiska länderna. Ukraina är inte med i Nato, hade de varit de hade Ryssland förmodligen inte vågat angripa.

Skulle Sverige gå med i Nato och Nato valde att angripa andra stater skulle det vara frivilligt för Sverige att delta i en sådan insats. Skulle Ryssland emellertid angripa ett annat Natoland, låt säga Litauen, skulle vi behöva stödja Litauen. Det har vi emellertid redan gått med på i och med Lissabonfördraget. Det är en solidaritet vi bör visa för andra liberala demokratier.

 

  1. Hur ser ni på säkerhetssamarbetet inom EU? Hur ska Sverige förhålla sig till ett utökat militärt samarbete inom EU? Varför/varför inte?

Nato är basen för det europeiska försvarssamarbetet, och Sverige ska söka medlemskap i försvarsalliansen. Det finns ingen konflikt mellan att Nato är och ska förbli grundplattan för denna samverkan och att EU också behöver fördjupa sitt eget försvarssamarbete som svar på ett mer aggressivt Ryssland, upprepade påverkansoperation och oklara signaler om USA:s säkerhetspolitiska riktning. Genom ökat samarbete och integrering av försvarsförmågor i EU finns stora vinster att göra i både försvarskapacitet och finansiering. Att Sverige deltar i delar av det europeiska försvarssamarbetet PESCO är bra, men det är inte tillräckligt. Vi kan inte vara en passiv medlem som deltar i så lite av försvarssamarbetet som möjligt. Sverige bör istället vara en aktiv röst i både EU och PESCO för ökat samarbete. Som ett första centralt steg måste Sverige, i likhet med Finland, snarast ansluta sig till PESCO:s cyberförsvarsprogram. Säkerhet i Europa skapar vi inte själva utan tillsammans med andra.

European Intervention Initiative är en franskledd allians inkluderande ytterligare åtta andra medlemsstater skapad för uppgiften att snabbt kunna sätta in trupp eller på annat sätt möta kriser som hotar den europeiska säkerheten.

Sverige är i dagsläget utanför den denna allians av länder som är beredda att försvara de värderingar om öppenhet, demokrati och rättsstatens principer som EU är satt att försvara. Sverige borde inte stå utanför utan omedelbart erbjuda sig att delta i EII om plats bereds.

  1. Vad är er uppfattning om svenskt internationellt bistånd? Vad ska målet och syftet med det vara?

Vi vill ha ett generöst bistånd på 1 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Demokrati och frihet är viktigast för att bekämpa fattigdom och skapa utveckling. Biståndet ska inte gå till auktoritära stater, utan i stället bidra till demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.

  1. Vad är ert partis ståndpunkt gentemot FN? Hur ska Sveriges roll inom FN utvecklas under de kommande åren?

Sverige ska vara en aktiv medlem i FN. Men världen behöver ett mer handlingskraftigt och trovärdigt FN. Vi vill att Sverige ska jobba för ett demokratikrav för att stater ska få medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är inte rimligt att länder med uppgift att granska hur andra uppfyller mänskliga rättigheter själva bryter mot dem.

Försvarspolitik

  1. Anser ni att Sverige bör ha ett militärt försvar? Varför/inte?

Ja, Försvarsmakten finns till som en yttersta garant för att vi ska kunna leva som vi själva vill och den friheten är värd att försvara.

  1. Hur ser ni att det svenska försvaret (civilt och militärt) ska användas och vad bör dess syfte vara?

Den nationella dimensionen ska prioriteras och försvaret av Sverige måste vara Försvarsmaktens huvuduppgift. Vi ser dock gärna att Sverige fortsatt kan delta i fredsbevarande insatser där det kan ge grund för demokratiutveckling.

  1. Hur vill ni utveckla det svenska försvaret och krisberedskapen under de kommande åren?

Liberalerna är det parti som föreslår högst anslag till försvaret. Försvarsmakten behöver 18 miljarder för att svenskt försvar inte ska tappa försvarsförmåga. Vi vill stärka försvaret, inte endast hejda en nedtrappning. Därför anslår vi 24 miljarder över en treårsperiod. Inom tio år ska anslagen åter uppgå till två procent av BNP.

  1. Vilka delar av det svenska totalförsvaret vill ni prioritera under de kommande fyra åren och vilka delar vill ni nedprioritera? Varför?

I slutändan är det försvarsmakten som måste ange vad de anser är mest prioriterat men några av våra förslag är bland annat:

– Öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar), till fem.
– Ett nytt kustförsvar måste sättas upp, med såväl kustrobot som sjömålsartilleri.
– Vi behöver sätta upp betydligt fler luftvärnsförband med medellång räckvidd, samtidigt som antalet korträckviddiga förband ökas.
– Öka antalet JAS-plan från 100 till 160 och antalet basbataljoner bör ökas från dagens två till sex för att kunna sprida planen till fler flygbaser för att kunna skyddas mot bekämpning.
– Vi behöver dessutom kraftigt öka vårt civilförsvar. Liberalerna föreslår därför att civil värnplikt införs och att MSB storsatsar på cyberförsvar.

  1. Ska Sverige kunna försvaras på egen hand eller ska detta ske tillsammans med andra? Vilka? Varför?

Sverige ska kunna ha förmåga att försvara sig men Sverige försvaras bäst tillsammans med andra och i synnerhet med våra framtida Nato-allierade.

 

Kommentar: Liberalernas utrikes- och säkerhetspolitik är tydligt förankrad i liberala idéer, och för den som läst internationella relationer eller statsvetenskap så framstår L:s visioner nästan som ett skolboksexempel om den liberala IR-teorin. Detta manifesteras genom att liberala värden så som mänskliga rättigheter, demokrati, och frihandel ska försvaras, samt genom att man anser det finns flera relevanta aktörer än enbart stater i det internationella systemet, och det starka fokuset på internationellt samarbete.

Att Liberalerna är vänner av både NATO och EU är knappast något nytt, och det är nog ingen större chock att de vill att Sverige ska gå med i NATO. Det är dock intressant att de utöver detta vill att Sverige ska ta en större roll inom EU:s militära samarbete samt gå med i det franskledda samarbetet EII. Detta är i sig ett logiskt steg i den svenska säkerhetspolitiken för förespråkare av både EU och NATO, då det utgör ett gränsland mellan EU och NATO samt att såväl Danmark som Finland är medlemmar.

Utöver en stark militär upprustning är det tydligt att L prioriterar cyberförsvaret, och vill utöka Sveriges samarbete med EU i frågan samt utöka MSB:s nationella cyberförsvarsförmåga.

För den som anser att internationellt samarbete, NATO-medlemskap, och en tydlig liberalt grundad utrikespolitik är viktiga frågor så är förefaller L vara det bästa alternativet. Men som väljare bör man givetvis även ha ett helhetsperspektiv på det parti, och se till fler politikområden innan man röstar.

Den som vill läsa mer om Liberalernas säkerhetspolitik hänvisas till deras hemsida:

https://www.liberalerna.se/politik/utrikespolitik/
https://www.liberalerna.se/politik/forsvar/

Allt gott!
//Victor

Standard