Försvarspolitik, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik

Kristdemokraternas säkerhetspolitiska visioner 2018

Nu är det dags Kristdemokraternas svar i den säkerhetspolitiska undersökningen inför Riksdagsvalet 2018. Deras svar är signerade av partiet och alltså inte från någon enskild företrädare. Svaren inkom till mig med e-post 3/9 2018 kl. 10:59. Svaren nedan är oredigerade, med undantag för ett fåtal stavfel.Bildresultat för KD logo

 

Säkerhet

Hur ser ert parti på säkerhetsbegreppet? För vem/vad är säkerheten (dvs statlig kontra mänsklig säkerhet)?

Kristdemokratisk politik syftar till en trygg och värdig tillvaro för alla människor. Förmågan att möta såväl inre som yttre hot utgör där två grundläggande förutsättningar.

 

Vilka är i era ögon de stora säkerhetsutmaningarna för Sverige såväl i närtid som mer långsiktigt?

USA är för närvarande den dominerande internationella aktören. Hur senare tids politiska utveckling i USA kommer ändra detta förhållande återstår att se. Kinas växande roll innebär att USA ägnar allt mer intresse åt Stillahavsregionen, något som kan påverka europeisk säkerhet. Rysslands stormaktsambitioner och kraftiga upprustning, kopplat till USA:s globala omprioriteringar tillsammans med den nedrustning som skett i Europa, leder till att den militära styrkebalansen i Europa förskjuts till rysk fördel. Den begränsade upprustning som påbörjats i vissa europeiska länder, främst i Östeuropa, ändrar inte detta förhållande.

Säkerheten i vårt närområde påverkas främst av Rysslands förhållande till Baltikum och utvecklingen i Arktis. Natos av geografin begränsade möjligheter att vid en eventuell kris eller konflikt kunna stödja Baltikum med militära medel kommer med mycket stor sannolikhet innebära att Sverige dras med i en konflikt i vårt närområde; Nato behöver utnyttja svenskt territorium för att kunna skydda sina medlemmar i Östersjöområdet. För rysk del skulle innehavet av begränsade delar av Sveriges territorium, t ex Gotland och vissa kustområden, innebära goda möjligheter att försvåra alla typer av Nato-operationer i vårt närområde. Ett fördjupat nordiskt säkerhetssamarbete är positivt men att skapa ett nordiskt militärt säkerhetskoncept som ersätter andra samarbeten är orealistiskt. Grundstenen i Norges och Danmarks säkerhetspolitik är medlemskapet i Nato och kommer så att förbli.

 

 Utrikespolitik

Vilken roll anser ni att Sverige ska spela i världen under de kommande åren?

Utrikespolitiken skall vara värdegrundad och därmed fast förankrad i det okränkbara och universella människovärdet. Kristdemokraterna verkar för att ge arbetet för mänskliga fri- och rättigheter ökad tyngd inom Sveriges utrikes- och utvecklingspolitiska arbete. Sverige bör inom EU verka för att unionen tar ansvar rättvisa globala spelregler som kan ge alla länder möjlighet till en hållbar utveckling. Genom en sammanhållen politik inom utvecklingsbistånd, handelspolitik och utrikespolitik kan EU bidra till detta.

Hur vill ni utveckla Sveriges utrikes relationer under de kommande åren? Vilka länder ser ni som viktigast för Sverige att bibehålla/utveckla goda relationer med, och varför?

EU och vårt närområde bör vara det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen har i stället lagt all sitt fokus på FN och kampanjen till säkerhetsrådet. Detta samtidigt som vi ser hur mänskliga fri- och rättigheter kränks i land efter land i vårt närområde. En orolig och föränderlig värld behöver ett starkt Europa.

Hur ser ni på svenskt samarbete med NATO? Bör detta utvecklas eller avvecklas? Bör Sverige söka medlemskap i NATO? Varför/varför inte?

Ryssland har på flera sätt gått mot en oroväckande utveckling, som annekteringen av Krimhalvön är ett exempel på.  Halvön tillhör enligt internationell rätt Ukraina och inget annat land. Sverige har vidare under blocköverskridande enighet steg för steg närmat sig NATO, parallellt med att säkerhetsläget i vår omvärld och i vår del av Europa försämrats.

Utan ett svenskt medlemskap finns ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöområdet. Dessutom är Ryssland alltmer mer oberäkneligt och antalet aggressiva ryska flygövningar, inklusive luftrumskränkningar, fortsätter att öka. Deras militära utgifter och förmågor ökar explosionsartat samtidigt som många av Europas Natomedlemmar gått åt motsatt håll. Utvecklingen går åt fel håll. Att Sverige ska ligga lågt och inte agera på något sätt som kan provocera Rysslands identitet och maktpolitiska ambitioner är fel väg att gå. När våra värden som frihet, öppenhet och demokrati ifrågasätts i vårt närområde kan vi inte blunda.

Sverige bör gå med i Nato.

Hur ser ni på säkerhetssamarbetet inom EU? Hur ska Sverige förhålla sig till ett utökat militärt samarbete inom EU? Varför/varför inte?

I grunden är det positivt att EU stärker sitt engagemang på försvarspolitikens område. Mer kan också göras för att effektivisera lednings- och samordningssystem för EU-gemensamma träningsinsatser, till exempel sådana som pågår i flera afrikanska länder. Men vi säger nej till en EU-armé.  Sedan lång tid finns det en effektiv och väl fungerande försvarsstruktur för västvärldens demokratier och den stavas Nato.

Vad är ert partis ståndpunkt gentemot FN? Hur ska Sveriges roll inom FN utvecklas under de kommande åren?

FN är en central aktör i arbetet för en fredligare, säkrare och en mer rättvis och hållbar värld. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Agenda 2030 utgör utgångspunkten i arbetet för att förbättra ofria och fattiga människors livssituation. FN har även en viktig roll i att säkerställa att internationell humanitär rätt liksom principen om skyldighet att skydda efterlevs, så att krigsbrott, etnisk rensning, folkmord och brott mot mänskligheten kan undvikas. För att mer effektivt kunna svara på globala utmaningar bör Sverige verka för att vetorätten i säkerhetsrådet begränsas och särskilda kriterier för MR-rådet bör inrättas.

Vad är er uppfattning om svenskt internationellt bistånd? Vad ska målet och syftet med det vara?

Kristdemokraterna driver och står bakom att minst 1 % av BNI varje år ska avsättas för bistånd i statens budget. Svensk utvecklingspolitik bör, med främjandet av demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna som både utgångspunkt och målsättning, formas för att förbättra ofria och fattiga kvinnors, barns och religiösa minoriteters livssituation. Utvecklingsstödet bör främst kanaliseras genom det civila samhället, den privata sektorn och partiknutna organisationer, så kallade PAO. De allra fattigaste länderna, främst i Afrika söder om Sahara, är prioriterade i Kristdemokraternas utvecklingspolitik.

 

Försvarspolitik

Anser ni att Sverige bör ha ett militärt försvar? Varför/inte?

Ja, se svaren ovan.

Hur ser ni att det svenska försvaret (civilt och militärt) ska användas och vad bör dess syfte vara?

Den Kristdemokratiska grundsynen är att väpnat våld är den sista utvägen när alla andra medel uttömts för att skydda människors liv och möjligheter att bestämma över sin egen tillvaro. Då vi inte tror att världen eller människan är fullkomlig kan det uppstå situationer där militära insatser är nödvändiga. Vi har där inte bara rätten att försvara oss själva utan är också moraliskt förpliktigade att, efter vår förmåga, hjälpa andra. Såväl möjligheterna att försvara Sverige som att visa solidaritet med grannländerna är avhängiga vår förmåga till ett intimt samarbete med våra grannar.

Vi ser ingen anledning till att ändra nuvarande övergripande säkerhets- och försvarspolitiska linje.

Hur vill ni utveckla det svenska försvaret och krisberedskapen under de kommande åren?

Först och främst handlar det ju om att täppa till hålet som år av utebliven finansiering har inneburit. Men när det är gjort, och färden går mot fördubblade försvarsanslag, vill vi att det ska ske genom att Sverige får fem brigader. Vi har pekat ut Revinge, Skövde, Strängnäs, Dalarna och Boden som tänkbara platser. Dessutom bör Stockholm och Gotland få specialenheter för sitt försvar. Flygvapnet ska ligga kvar på samma numerär som idag, även med de nya planen. Vi vill se samma anskaffning som planerat, men att man behåller äldre plan. Marinen måste kunna operera på ost- och västkust samtidigt. Dessutom vill vi se till att Sverige bygger upp ett cyberförsvar värt namnet, utökar Hemvärnet och bygger upp ett civilförsvar och en bättre krishanteringsförmåga.

Vilka delar av det svenska totalförsvaret vill ni prioritera under de kommande fyra åren och vilka delar vill ni nedprioritera? Varför?

Vi vill inte nedprioritera någon del. För prioriteringar se svaret ovan.

Ska Sverige kunna försvaras på egen hand eller ska detta ske tillsammans med andra? Vilka? Varför?

 Vi ser ingen anledning till att ändra nuvarande övergripande säkerhets- och försvarspolitiska linje. Dock vill vi, som sagt, gå med i Nato.

 

Kommentar: Skyddet av mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är tydligt förankrat i den kristdemokratiska säkerhetspolitiken. Detta realiseras i att man är starka förespråkare av den kontroversiella ”skyldigheten att skydda” (Responsibility to protect, R2P), som åberopats av bl.a. NATO för att ingripa militärt i konfliktområden där folkmord genomförts och grova övergrepp mot mänskliga rättigheter pågått samtidigt som FN varit handlingsförlamat, som bl.a. Serbien 1999 och Libyen 2011. Ryssland hänvisade även till R2P i samband med invasionen av Krim 2014. Förespråkare av R2P har hänvisat till FN:s grundmål att skydda mänskliga rättigheter, medan kritiker istället pekar på statsuveränitetsprincipen och det internationella våldsförbudet.

En annan viktig del i KD:s utrikespolitik är fokuset på Europa kontra resten av världen. Man lyfter förvisso fram sub-sahara som ett fokusområde för biståndspolitiken, men i övrigt är det Europa och det svenska närområdet som står i fokus för KD:s utrikespolitik. Trots detta motsätter man sig ett gemensamt EU-försvar, även om man inte motsätter sig ett utökat samarbete.

Det som är anmärkningsvärt med KD:s säkerhetspolitik är den väldigt smala synen på att säkerhet för dem ytterst handlar om militära hot, då andra frågor – så som klimatet – inte alls lyfts fram i deras svar. Detta står i stark motpol till Miljöpartiets väldigt breda syn på säkerhet, men sticker även ut från Centerpartiets säkerhetssyn.

Deras vision om hur de vill utveckla svenskt försvar är förvisso ambitiöst, men svaret gällande hur de vill prioritera inom totalförsvaret klingar i mina öron populistiskt. Budgeteringar handlar alltid om att göra prioriteringar och politik handlar om att välja.

Jag skulle klassa Kristdemokraternas säkerhetspolitik som ”klassisk” – det vill säga att den fokuserar på stater och militära hot – kontra den bredare synen på säkerhet som kom fram med den s.k. Köpenhamnsskolan under 1980-talet – samt ”hård”, med fokus på militär makt och väpnade interventioner. De påpekar förvisso att väpnat våld skall vara den sista lösningen, men de lyfter också fram att de anser att Sverige har en moralisk förpliktelse att bistå andra länder, särskilt i närområdet, vid väpnade angrepp.

 

Den som vill läsa mer om KD:s säkerhetspolitik kan besöka deras hemsida:
https://kristdemokraterna.se/utrikespolitik-och-bistand/
https://kristdemokraterna.se/forsvar/

 

Allt gott!
//Victor

Standard

En reaktion på ”Kristdemokraternas säkerhetspolitiska visioner 2018

  1. Ping: Säkerhetspolitiska visioner inför Riksdagsvalet 2018 | Victorianska tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s